• Om
• Bolån
  • Ränta och amortering
  • Att låna pengar
  • 10 Knep när du förhandlar med banken
  • Ordlista inom lån
• Bil
  • Billån & försäkring
  • Checklista inför bilköp
• Bostad
  • 9 tips inför ditt bostadsköp
  • Sälja själv eller anlita mäklare, 9 frågor att ställa till mäklaren
  • Tänkvärt före ett bostadsrättsköp
  • Fritidshus - Så mycket kostar sommarstugan
  • Homestyling - 14 råd för hur du höjjer priset på bostaden!
• Spara & placera
  • Aktier
  • Placeringar & sparformer
  • Värdepapper
• Råd om pension
  • Hur påverkar jag min pension?
  • Fondrekommendationer
  • Tjänstepension och premiepension
  • Pensionssparande
• Verktyg
• Jämför elpriser
  • El
• Jämför privatlån
  • Jämför Bolån
  • Jämför billån
• Jämför sparränta
• Forum

Nyheter

Passivinkomst- Köp och hyr ut fastigheter

En god privatekonomi bygger i mångt och mycket på en hög lön kombinerat av att man håller de löpande utgifterna på en sund nivå. Vi har bara 24 timmar varje dygn, vilket för de allra flesta sätter en övre gräns för vår lön. Hög lön och koll på utgifterna är mycket viktigt, men genom att bygga upp intäkter som är passiva och som inte är beroende av dagligt arbete tryggar man sin ekonomi ännu mera. Jag redogör nedan för hur min familj har byggt upp en inkomst som är passiv, dvs vi får intäkter till hushållskassan trots att vi inte har en motprestation i form av arbete.

Det finns olika former av passiva intäkter. De mest klassiska formerna är intäkter från kapital, t ex ränteintäkter och direktavkastning från aktier. En annan passiv intäktskälla är hyresintäkter från fastigheter och det är denna form av passivinkomst jag nedan ska berätta mera om.

För tre år sedan köpte jag och min sambo ett nedgånget hus i Brasilien i ett mycket populärt område. På tomten finns två fastigheter, ett mindre hus på ca 85 m2 och ett något större hus på ca 110 m2.

Vi betalade 125 000 Reais, vilket 2007 motsvarade ca 500 000 kr. För att köpa huset belånade vi vår lägenhet i Sverige med 400000 kronor. Totalt sedan vi köpte huset sommaren 2007 har vi genomfört betydande renoveringar, motsvarade 150000-200000 kr, vi har dock inte tagit mera lån. Idag bor min sambos syster och hennes dotter i det lilla huset. Det är huvudsakligen i det mindre huset vi har utfört renoveringar. Vi insåg ganska omgående att det vore ett stort slöseri att låta det större huset stå tomt och att vi borde försöka hyra ut huset. För att underlätta uthyrningen gjorde vi mindre uppfräschningar samtidigt som vi betalade för en installation så att man kan avläsa förbrukningen av el och vatten separat för de två husen.

Vi köpte huset sommaren 2007, hösten 2009, ett år och tre månader efter det att vi köpt fastigheten kunde vi äntligen hyra ut det större av de två huse på tomten. Idag har huset varit uthyrt i stort sett sedan hösten 2009. Hyresintäkterna gick till en början oavkortat för upprustning, men sedan en tid håller nu fastigheten ett sådant skick att de inte finns några större renoveringsbehov. Vi får en intäkt på 1000 RS, av detta betalar vi mäklaren 100 RS varje månad. Inte dumt att vara mäklare när man kan tjäna 10 % av hyresintäkten varje månad! Kvar till oss blir det 900 Rs, vilket motsvarar knappt 4000 kr/månad, en siffra som rör sig upp och ner beroende på hur svenska kronan utvecklas.

Vi tog ett lån på 400 000 kr i Sverige, efter amortering är lånet idag 350 000 kr. Räntekostnaden/månad är idag grovt räknat 500 kr efter ränteavdrag. Nu är det naturligtvis förenat med valutarisker men det är ändå uppenbart att de låga räntekostnaderna i Sverige gör att det är en mycket bra investering att äga hus i Brasilien och hyra ut till lokalbefolkningen. Vårt netto om man räknar lågt är ca 3000 kr varje månad.

En god vän till min sambo följde med oss när vi åkte till Brasilien i våras och hon blev mycket intresserad av att att köpa en fastigheter för att sedan hyra ut den efter att hon noterat hur det fungerar för oss. För några veckor sedan åkte hon till sitt hemland i Irak och hon har redan köpt ett hus som hon omgående hyrde ut. Helt klart borde vi arbetat hårdare för att snabbare hyra ut vårt hus, men samtidigt hade vi större behov av att rusta upp huset, det viktiga är dock att det nu är uthyrt på ett kontrakt som varar minst ett år.

Vi har naturligtvis lagt en del pengar på att rusta upp fastigheten och det är inte gratis. Det kommer även att tillkomma kostnader för visst löpande underhåll, men det är begränsat då kraven på fastighetsägare är avsevärt mycket lägre de krav man ställer på fastighetsägare här i Sverige samtidigt ser vi att de upprustningar vi gör syftar till att både vårda och öka värdet på fastigheten. Utöver de rena hyresintäkterna kan vi konstatera att vi har haft en värdeökning på över 100 % på drygt två år. Vi hade tur som hittade rätt objekt till ett bra pris och med ett atraktivt läge vars värde vi har kunnat förädla. Fastigheter kan alltså ge både passiva inkomster som i princip kan vara livet ut och köper man rätt objekt kan man i ett längre perspektiv även dra nytta av betydande värdeökningar.

Ett kraftigt förenklat antagande:

För enkelhetens skull låter jag samtliga av de nedanstående uppgifter vara konstanta. Vare sig räntekostnader eller hyresintäkt förändrar sig över tiden. Det är viktigt att vara medveten om att outhyrda perioder kraftigt påverkar slutresultatet. Vi har valt att hyra ut bostaden under långa perioder, ett år i taket för att minska sårbarheten.
Lån: 350 000 kr (Vi har amorterat 50000 på lånet)
Ränta: 3 % (En låg siffra, bättre att räkna med t ex en räntenivå på t ex 5 %)
Hyresintäkt: 3600 kr
Löpande renovering: 400 kr
Intäkt efter löpande renovering: 3600 - 400= 3200 kr/mån
Räntekostnad: 600 kr/mån efter ränteavdrag.
Netto: 2600 kr/mån
Netto/år: 31200 kr

Edit: Räntan har under 2010/2011 gått upp vilket medför att nettot är ca 5000 kr lägre. De historiskt låga räntekostnaderna har medfört att det har varit enkelt att “räkna hem” investeringar. I takt med det högre ränteläget blir det svårare att få ekvationen att gå ihop, i synnerhet om man har en hög belåning.

Nettointäkten (intäkt minus kostnader) per år är ca 31200 kr. Efter tio blir det 312 000 kr och det är betydande intäkter det faktiskt handlar om. Genom de intäkter vi får in är det möjligt att efter drygt tio år amortera hela vårt lån på bostaden. Det är ingen slump att stora förmögenheter har byggts upp genom fastigheter, vilket mycket tydligt visar sig i detta kraftigt förenklade exempel från verkligheten. Man ska ha i åtanke att detta rör intäkter från ett enda hus. Vi har två hus på tomten, men min sambos syster bor i princip gratis mot att hon betalar fastighetsskatten som är på ca 700 kr/mån, samtidigt som hon hjälper oss att sköta och se om fastigheten. Tänk om man hade haft inte en fastighet utan flera, då hade man verkligen kunnat leva av den passiva inkomsten och låtit pengarna arbeta för en. Money never sleeps, det är inte dumt att låta kapitalet arbeta…..

Nu finns det säkert de som anser att värdeökningen på bostäder kan generera mycket högre avkastning än vad som ges via enbart hyresintäkter. Det stämmer säkert. Vi köpte dock inte vårt enda hus i Brasilien i spekulationssyfte, det är köpt i syfte att behållas under överskådlig framtid. Vi har snarare konstaterat att vi genom att hyra ut det täcker våra kostnader med råge.

Vår lärdom av detta har dock fått oss att fundera runt möjligheten av att genera dels passiva intäkter via köp och uthyrning samt köp av fastigheter i ren spekulation. Vi har bl a funderat på att köpa tomter, men det lutar nog mera åt att vi en dag kanske köper ytterligare ett hus. Man ska inte underskatta arbetet med att bygga ett hus på avstånd och inte heller att äga för den delen. Om man köper ett färdigt hus är det möjligt att hyra ut det så att husköpet finansierar sig självt. Fördelen med attraktiva hus är att de är lätta att hyra ut och det finns stora förutsättningar för att få en positiv cashflow, trots hög belåning mycket tack vare de extremt låga räntorna i Sverige som vi har haft under 2009/2010.

Framförallt för några år sedan var det mycket skriverier om fastighetsköp i nordöstra brasilien inte minst runt Natal. Dessa projekt riktar sig huvudsakligen till utlänningar och min uppfattning är att de känns lite väl högt prissatta. Jag tycker man ska vara försiktig när man investerar i såkallade turistprojekt. Människor måste alltid ha någonstans att bo men det är en mera konstlad situation som råder för de inte sällan överprisade turistobjekten där luften lätt kan gå ur marknaden. Dessa objekt har högre risker då sannolikheten är större för att man betalar ett pris som ligger över den gängse prisbilden på marknaden då de riktar sig till större plånböcker hos europeer och amerikaner som tror att det är prisvärt, när de i själva verket får mer för pengarna utanför områdena byggda för turister. Jag förespråkar därför bostadsköp i och runt storstäder där det finns en naturlig efterfrågan driven av lokalbefolkningen och deras behov.

Den region av Brasilien där vi har köpt vårt hus är en mycket populärt region av landet vid kusten utanför Sao Paulo dit allt fler vill bo, starkt pådrivet av det faktum att befolkningen i Brasilien får det allt bättre. Till kusten utanför Sao Paulos kust söker sig välmående storstadsbor som för kortare eller längre perioder vill uppleva natur och hav och komma undan stressen. Jag tror stenhårt på denna kuststräcka, det finns både kust, skog och det ligger enbart ca 20 mil från Sao Paulo, en stad med mer människor än vad man kan hålla ordning på. Det gör att det både är relativt enkelt att hyra ut sin bostad, man kan därför ta ut en bra hyra och förutsättningar finns för en god värdeökning över tid då många vill bo i området.

Sammanfattning: För den som har möjlighet och en koppling inte minst till utvecklingsländer finns det stora möjligheter att få passiva inkomster genom att äga och hyra fastigheter.

Jag vill klargöra att fastighetsinvesteringar alltid kräver att man sätter sig in i både landets ekonomiska situation, den egna ekonomin och inte minst landets juridiska regler. Den ovanstående redogörelsen skrapar enbart på ytan.

Read more

Boendeutgiftens andel av hushållens inkomster minskar

Förhandla med bank, en sedellärande historia

Vem vill inte ha bra villkor oavsett vad det handlar om? Familjeekonomi.se handlar om allt som rör din privatekonomi, därför lyfter jag fram privateekonomi relaterade produkter och tjänster från olika aktörer, det kan t ex handla om villkor för din boränta, ditt sparande etc.

Jag skrev nyligen om hur det gick när jag bestämde mig för att förhandla om räntan på mina bolån med min bank Nordea. Historien slutade inte riktigt där, det har hänt en hel del saker som utelämnades sist. Jag trodde inte det skulle bli en sådan soppa av det hela.

För den som inte vill läsa igenom hela korrespondensen kan jag säga att det slutade  med att jag bytte bank och att jag fick en ränta på 2 % på mina lån hos en bank där jag iprincip bara har mina bolån.

Det finns en sak till man som kund vill ha förutom bra villkor och det är en leverantör med:

Engagemang och förmåga att sätta sig in i kundens situation och behov. Inte minst vill man bli bemött utifrån att leverantören åtminstone försöker göra det som är bra för mig som kund. Klarar man inte det väljer jag en annan leverantör.

Det tycker jag du också ska göra! Read more

Var aktiv förhandla ner din boränta och spara pengar

Jag skrev för några dagar sedan om hur man förhandlar med banken för att på så sätt få ner boräntan.

Jag kontaktade min personliga bankman och nämnde att de boräntor jag har inte var mycket att hurra för.

Detta svar fick jag:

Så här ser dina lån ut idag :

På dina 2 st lån på 550.000:- ligger en 3mån rörlig ränta . Du har en rabatt beviljad på -0,20%. Du fick ny ränta på lånet 081217 och den löper tills 090318. F n på dessa lånen har du inklusive rabatten en ränta på 3,30%. Skulle räntan vara oförändrad när den nya 3månadersperioden börjar 090318 hamnar din ränta på 2,95%

På ditt tredje lån, det på 400.000 har du en helt rörlig ränta , f n 3,75%. Denna lämnas ingen ränterabatt på och den helt rörliga har Nordea Hypotek( samt de flesta andra institut) stängt för nyval . Detta skedde under den mest turbulenta perioden i höstas .På detta lånet amorterar du 3.334:-/mån. Detta skulle du kunna lägga om till vår 3 månaders ( idag 3,15% ) och med din rabatt så hamnar du på 2,95%. OSB! Du kan inte byta tillbaka till den helt rörliga såvida inte Nordea Hypotek återinför den räntemodellen.)

Först blev jag nöjd med att jag på det tredje lånet som är på 400000 gick från 3.75 till 2,95. Glädjen förbyttes snabbt till irritation, varför måste jag som är helhetskund hos banken och såkallad premiumkund behöva ringa och tjata om att jag vill ha lägre ränta, jag tycker de borde kontakta mig. Det vore att bry sig om sina kunder.

Nordeas officiella tremånaders ränta är 3,15 %. Det betyder att i princip alla får den ränta, att ha en högre ränta än det ska man vara missnöjd med. Boräntorna mellan bankerna skiljer sig inte så mycket om du kvalificerar dig för att ta ett bolån, de ligger 0,1 procentenheter upp eller ner.

Observera att jag ovan har behandlat bolån och inte de dyrare privatlånen. Här kan du läsa mera om hur man lånar pengar och vilka krav bankerna ställer.

Hur som helst, jag fick ner räntan med 0,8 procentenheter, vilket är väldigt mycket, men det säger tyvärr mera om den ränta jag hade innan än hur jag lyckades med min förhandling. Det motsvarar iallafall att jag sparar pengar motsvarande 267 kr/månad innan ränteavdrag.

Hur mycket lyckades ni få ner Era boräntor?

Förhandla med banken, 6 tips för en låg boränta

Boräntan har gått ner kraftigt sista tiden, nu är det läge att förhandla med banken.

Här kommer 6 tips för dig som vill ha marknadens lägsta boränta.

1. Vänd dig till flera banker och spela ut dem mot varandra.

2. Håll koll på den ränta banken går ut med officiellt i förhållande till reporäntan och Stibor, den ränta bankerna betalar när de lånar sinsemellan.

3. Var påläst och aktiv.

4. En ränterabatt är bra, ännu bättre är om du kan binda din ränterabatt mot någonting t ex reporäntan eller Stibor.

5. Be att få ränterabatten dokumenterad. Det är mycket vanligt att ränterabatten gäller t ex ett år, när det året har gått höjs räntan. Det är därför mycket viktigt att ta reda på om räntan har ett slutdatum, har det det, försök flytta det datumet framåt i tiden, när rabatten har gått ut var inte passiv.

6. Den som har stora lån, är helhetskund, med aktieinnehav, fonder etc, har stabil ekonomi utan betalningsanmärkningar har lättare att få ränterabatt.

Nu ska jag kontakta min bank, min ränterabatt har gått ut, nu ligger jag på bankens officiella ränta trots att jag är förmånskund, fy fasen vad irriterad jag blir.

Dåligt att jag ska behöva kontakta banken, varför kan de inte gör något som är bra för mig utan att jag ska behöva ringa. Nordea har aldrig kontaktat mig, det är alltid jag som får jaga dem.

Prata familjeekonomi hos oss!

Är du intresserad av att diskutera privatekonomi?

Tillsammans med Allt för föräldrar bjuder Familjeekonomi.se - din guide till en sund privatekonomi på nyttig läsning inom privatekonomi, praktiska verktyg och intressanta samtal i ett välbesökt forum. Read more

5 steg för att lyckas med en hushållsbudget

Att följa upp sin privatekonomi med en hushållsbudget kan för många vara stor hjälp för att få ordning på sin privatekonomi. Fällorna är många, för att lyckas och få ut det mesta möjliga ger vi fem råd på vägen.

Motivation

Den vanligaste orsaken till att man inte lyckas med sin budget beror på att man har inte har ett tydligt mål med vad man vill uppnå med sin hushållsbudget. Följden blir ofta bristande motivation. Att göra en budget bara för att det anses vara en bra idé är inte en tillräckligt bra anledning.

Det är därför en stor fördel om man innan man sätter igång med sin budget funderar över vilka mål man har för sin privatekonomi, om det är något särskilt man vill uppnå. Det kan t ex handla om att man vill ha betalat av lånet på bilen, man ska ha sparat ihop 100 000 kr eller något annat mål. Har man tagit fram ett tydligt mål blir arbetet med budgeten så mycket lättare, man får då lättare att se varför man arbetar med budgeten och för varje månad kommer man att komma närmare sitt mål. Har man inget mål är risken stor att man kommer att känna att budgetarbetet inte är tillräckligt meningsfullt.

Var realistisk

Sätt upp realistiska mål, går privatekonomin jämt ut idag, är det inte realistiskt att tro att man kan spara 5000 kr/varje månad. Det är bättre att att ta små steg i rätt riktning istället för att från dag 1 lägga om hela sitt ekonomiska liv. Börja med att sätta av en viss tid, t ex en vardagskväll/månad eller vecka, samla gärna hela familjen och gör något roligt av det hela.

Håll koll på utgifterna

Första gången du sätter dig ner med din hushållsbudget är det viktigt att du skriver ner alla dina utgifter, glöm inte de små utgifterna.

Första månaden tar det längre tid, efter några månader blir det mycket lättare eftersom många kostnader är återkommande. Efter ett tag vet du hur mycket pengar du lägger varje månad på de olika kostnadsposterna. När du vet vad du lägger en vanlig månad är det läge att börja sätta mål för hur mycket du tycker det är rimligt att lägga på de olika kostnadsposterna på sikt. Det kanske är så att du märker att ditt klädkonto är onödigt stort. Här är det en stor hjälp att jämför de kostnader man har i familjen för kläder, mat etc med de riktlinjer som konsumentverket har tagit fram.

Använd en metod som passar dig

Det är väldigt lätt att man kopierar andras sätt att arbeta med en budget. På sikt kommer du att märka vad som fungerar och inte fungerar för sig. Tänk på att det viktiga ä att du hittar en metod som fungerar för dig. Den bästa metoden är den som används. Om du inte gillar det sätt du arbetar med din budget, är risken stor att det rinner ut i sanden. tänk på att en budget inte är en garanti för att få koll på ekonomin, en budget är ett verktyg och det är hur du använder den och och vilka prioriteringar du gör som avgör om du kan skapa ett utrymme för ett sparande och en sundare privatekonomi.

Skilj på nödvändiga och icke nödvändiga utgifter

Det finns utgifter som är fasta/nödvändiga och som är svåra att påverka i det korta perspektivet, t ex den hyra man betalar för bostaden. Det finns även utgifter som man direkt kan påverka, så kallade rörliga utgifter, t ex utgifter för nöjjen, cigaretter, vilken mat man köper etc. När du gör en budget, fundera över vilka kostnader som är fasta respektive rörliga. Om det visar sig att t ex 80 % av dina utgifter en månad är fasta/helt nödvändiga är din ekonomi ansträngd eftersom du varje månad har utgifter som direkt försvinner ur dina händer. Har man istället låga fasta utgifter har man större flexibilitet i sin privatekonomi. Det är helt enkelt lättare att omprioritera och avstå från de kostnader som är rörliga. märker du att dina kostnader för kläder, smink är väldigt höga är det lättare att minska de kostnaderna än om du har höga kostnader för boende.

Om en familj har en samlad inkomst på 35 000 är det också en riktlinje för hur mycket kostnader de kan dra på sig under en månad. Det finns två fördelar med en budget, dels att förhindra att men spenderar mer än vad man har att röra sig med, för att förhindra att man skuldsätter sig i onödan. Den andra fördelen är att man med en budget kan se vart pengarna tar vägen, har man en månad lagt väldigt mycket pengar på telefoni, kläder, eller mat? Den som har förståelse för detta kan också göra omrpioriteringar och ändra sitt beteende. Den som inte vet att tex klädkontot och fika kontot står för en stor del av utgifterna får därför svårare att komma tillrätta med problemen.

Värt att nämna är betydelsen av att inte spendera hela familjens nettolön under månaden. Det är väldigt viktigt att ha ett buffertsparande, det är lämpligt att i budgeten ha som målsättning att sätta undan t ex 10 % av den disponibla inkomsten som ska sparas för framtida kommande utgifter. Man brukar nämna att ett vanligt buffertsparande för vuxna bör vara ca 3 månadslöner/person, för den som bor i villa med höga lånekostnader kan det finnas anledning att ha en ännu större buffert. Att bygga upp ett buffertsparande kan vara ett bra mål i när man börjar arbeta med en hushållsbudget. tänk bara på att ta fram ett mål som du trivs med.

Är du intresserad av att börja arbeta med en hushållsbudget?

Registrera dig gratis så kan du ladda ner din hushållsbudget under verktyg.

Hushållsbudget

Jag har fått flera frågor om familjeekonomi.se ska erbjuda en hushållsbudget i excel. Här kommer en. Jag har själv använt den och den funkar bra. Jag är osäker på varifrån den kommer, en äldre version av denna finns här, om jag inte minns fel. Har ni synpunkter eller önskemål om denna hushållsbudget tar jag gärna del av dessa.

Med Er hjälp kan den bli ännu bättre.

hushallsbudget-excel

Läs även andra bloggares åsikter om hushållsbudget, budgetverktyg, privatekonomi

Privatekonomi - tips och råd

Fick nyligen en fråga om hur en familj ska agera med sin privatekonomi i tider då börsen är skakig och räntorna, bensinpriserna och maten blir allt dyrare.

Allmänna tips:

För att veta hur mycket pengar man och hur mycket pengar man använder varje månad och inte minst vart pengarna tar vägen är det bra att göra en enkel budget. Samla in hela familjen och gå igenom de olika utgifter ni har varje månad, både de fasta och de rörliga utgifterna. Glöm inte alla små kostnader såsom köp av godis, bio, glass etc de kan bli stora summor om man lägger ihop dem.

Det är samtidigt ett mycket bra sätt att lära sina barn hur viktigt det är att kunna handskas med och förstå värdet av pengar.

Titta på utgifterna, är det några kostnader som ni tycker är väldigt höga eller rent av onödiga?
Det kan vara lite svårt att veta hur mycket som är en normalkostnad, konsumentverket har tagit fram genomsnittliga kostnader för hushåll, det är en bra hjälp för att veta hur det egna hushållet ligger till.
Om det är en utgift som ni känner att ni inte får något tillbaka för, se till att så att ni lägger inget eller i allafall mindre på denna post framöver.

De största återkommande/fasta kostnaderna för en familj är boendekostnader, bil, mat, uppvärmning och el, telefon/bredband och försäkringar. Här kan det löna sig att jämföra vad ni betalar med de priser som konkurrenterna tar för motsvarande tjänst.

1. Planera era inköp, köp där ni tycker att ni får mest valuta för pengarna.
2. Köp inte konsumtionsartiklar på avbetalning, spara först kosnumera sedan.
3. Handla och laga mat enligt en veckomatsedel. Laga mycket mat och frys in, då kan man dessutom ta med sig mat till arbetet, det sparar man mycket pengar på.

Bostad:

Räntorna på bolån har ökat markant, finns det utrymme för att göra extra amorteringar, gör det, det minskar räntekostnaderna på sikt. Att amortera är en mkt bra och trygg sparform.

Amortera av på topplånet så mycket som möjlig. Har ni renoverat bostaden, tror ni att värdet har kat sedan ni tog topplån? Då kan det vara möjligt att ni slipper topplånet, för detta krävs en omvärdering av bostaden. Hör med er bank, ibland löser man det bara genom ett telefonsamtal, ibland krävs det att en värderingsman gör ett besök, t ex en mäklare.

Bil

Att äga en bil blir bara dyrare och dyrare när bensinpriserna ökar, men kostnaderna för att ha bil består av  så mycket mera än kostnaderna för bensin, läs om alla bil kostnader här.

Privat och billån:

Kan ni lägga om dyra privat och billån till ett bostadslån och på så sätt minska räntekostnaderna, gör det.

Sparande:

Bygg upp en buffert för oförutsedda utgifter. Bufferten ska gärna vara lika stor som tre månaderslöner/vuxen i hushållet. De pengar ni kan tänkas behöva på kort sikt, de närmsta två åren, är det lämpligt att spara på ett bankkonto med bra ränta. Placera inte bufferten som ni kan behöva på kort sikt på börsen, det är för riskfyllt.

Bedömer ni att ni har pengar över kan det vara lämpligt att amortera på bolånet och eller börja månadsspara i t ex lämpliga fonder.

Ett nytt sätt att se på sin privatekonomi del 3 – Är du som många svenskar rik, men bara på pappret?

Din privatekonomi består av två delar, tillgångar samt skulder och eget kapital. Dessa två delar är alltid lika stora, ökar den ena ökar också den andra.

Vad räknar du som tillgångar i din privatekonomi?
Förmodligen börjar du räkna upp t ex din bil, båt, villa eller bostadsrätt, kanske din stereo och andra prylar som dina värdefullaste tillgångar. Problemet är bara att detta inte nödvändigtvis behöver vara tillgångar. Read more

Next Page »

Reklam

• Recent Posts

  • Köpa fastighet utomlands del 2
  • Köp och sälj begagnat
  • Låna pengar med en betalningsanmärkning
  • Passivinkomst- Köp och hyr ut fastigheter
  • Bli bättre på att söka jobb och förbättra din privatekonomi

Copyright © 2007-2008 Familjeekonomi.se - Din guide till en sund privatekonomi