Min resa - del 2
Jag har tidigare i del 1, nämnt att jag växte upp utan att behöva bry mig om pengar. Pengar har alltid funnits om jag har behövt det. När jag tog mitt första sommarjobb på Åhléns och de jämnåriga undrade varför jag jobbade kommer jag såväl ihåg deras förvånade min när jag sa att det är väl bra att kunna visa upp ett CV som visar att man inte latar sig utan faktiskt har gjort något. Själv sa de att de jobbade för att de behövde pengarna för att de skulle köpa en ny cykel. Jag tänkte för mig själv att behöver man en cykel är det väl bara att köpa en, varför vänta?
Ok, jag har inte behövt bry mig om det ekonomiska. Men det betyder inte att jag växte upp med ett liv i överflöd där man bara pekade på saker man ville ha, absolut inte. Min föräldrar har verkligen inte slösat utan de har varit väldigt ekonomiskt sinnade.
I DI från idag den 12 april 2008, får SBC´s VD frågan om han är spara eller slösa”
Hans svar ”Jag har järnkoll på ekonomin, så jag känner mig inte vårdslös när jag slösar”. Det är ett förhållningssätt som jag själv lever efter och det är något jag har fått från mina föräldrar.
Exemplen är många på hur mina föräldrar tittat förundrat på en del av de inköp jag har gjort. Stereoutrustning för så mycket pengar att jag knappt kan nämnda det, säkert över 80 000 kr, design möbler, tavlor etc. Alla dessa inköp har varit noga övervägda och jag har helt enkelt vägt hur kostnaden för inköpet påverkar min ekonomi och kommit fram till att jag verkligen vill ha dessa saker.
Om jag har lånat till inköpen? Jag har aldrig i hela mitt liv lånat till ett enda inköp, sedan jag började arbeta har jag sparat pengar tills dess att jag har haft pengarna i handen innan dess skulle jag aldrig kunna tänka mig att köpa något. Detta har jag fått med mig hemifrån, det har nästan varit som ett mantra och emellanåt något tröttsamt att få höra pappas predikningar om vad som kan hända om man inte kan betala sina lån. Du hamnar i register och det blir man aldrig av med.
Jag har inte alltid haft en god ekonomi, under studietiden och fram tills dess att jag började försörja mig på eget arbete levde jag mer eller mindre på de pengar jag fick från föräldrarna. Det var pengar som betydde att de dagliga utgifterna täcktes men att spara var det inte tal om. Periodvis har jag klarat mig på mycket små medel, men jag har alltid anpassat mig efter min ekonomiska situation och inte spenderat mer än vad ekonomin har tillåtit. Jag har trots den eonismka tryggheten inte tappat respekten för pengars värde. Denna grundläggande sparsamhet har lagt grunden för en god och sund privatekonomi.
När man läser om brats och inte minst deras krogvanor blir jag förundrad, så var det verkligen inte när jag växte upp och även om det funnits möjlighet att slösa skulle det aldrig falla mig in att sprida pengar omrking mig. Kanske har tiderna förändrats, kanske har det helt enkelt vuxit upp en grupp individer med extremt mycket pengar. Kanske är det en kultur där det finns ett behov av att visa upp en fasad av välmående. Viljan och intresset av att visa denna fasad utåt av ekonomiska framgång, har jag aldrig känt ett behov av, detta är med största sannolikhet något jag har fått med mig hemifrån.
Det är klart att detta är en sanning med modifikation, men min konsumtion har överlag inte varit så ögoninfallande för min omgivning och jag har varit väldigt försiktig i att tala vitt och brett om den ekonomiska situation, både när den har varit god eller när ekonomin bara har gått runt. Det är mycket lätt att sätta sprätt på pengar, hade mina konsumtionsmönster i större utsträckning speglat de ekonomiska möjligheterna hade den samlade förmögenheten snabbt krympt.
Lärdom: Oavsett vilken inkomst man har är det viktigt att ta kontrollen över den egna ekonomin. Det handlar helt enkelt att leva utifrån sina tillgångar och inte minst att veta vart pengarna tar vägen. Man kan vara både en “slösa eller spara person” så länge man väljer sina tillfällen. Förmodligen är min inställning att min ekonomiska situation är min ensak en viktig förklaring till att jag har kunnat arbeta och spara ihop en miljon. Jag har helt enkelt aldrig känt ett behov av att visa fram en framgångsrik fasad genom konsumtion. något som tyvärr verkar vara ganska vanligt.
Läs även andra bloggares åsikter om miljonär, rik, ekonomiskt oberoende, pengar, lycklig
Comments
Dina synpunkter betyder allt
Reklam
Blogroll
