Boendeutgiftens andel av hushållens inkomster minskar
För att få en uppfattning om den bostadsrätt jag tittade på i helgen var för dyr utifrån min familjs disponibla inkomst, kollade jag upp hur stor boendeutgiftens andel av hushållens inkomster är i en genomsnittlig familj.
SCB gör ständiga mätningar av detta, så här stor procentuell andel av inkomsten lägger man på boendet enligt SCB:
2003 24,4 %, 2004 24,5 %
2005 23,9 %, 2006 23,5 %, 2007 22,2 %
Uppgifterna för 2008 är inte klara, eftersom räntan gick upp kraftigt under 2008 kan man anta att boendetsandel av inkomsterna ligger högre under 2008 jämfört med 2007.
Idag betalar jag och min sambo ca 5500 kr/mån exklusive amortering för vår 3:a på 93 m2 mitt i centrala Göteborg. Vi har idag ett billigt boende, vi ligger under genomsnittet enligt när det gäller boendekostnadens andel av våra inkomster.
Vi tittade idag på en väldigt fin lägenhet i området, utgångspriset som var snålt tilltaget var på 4 Mkr hamnade till slut på runt 5 Mkr med en avgift på 5200 kr/månad.
För vår del skulle boendekostnaden gå upp avsevärt jämfört med idag, vi skulle säkert behöva låna runt 1,5 mkr till samtidigt som månadsavgiften är ca 1700 kr högre jämfört med idag.
Med dagens låga rörliga räntor på runt 2 % skulle vår boendekostnad hamna runt: 8700 kr exklusive amortering och med hänsyn tagen till räntesubvention.
(Omöjligt att säga exakt eftersom jag inte vet exakt vad slutpriset blir på lägenheten samtidigt som jag inte vet vad jag får för min lägenhet)
Det låter inte så farligt med en månadskostnad på 8700 kr, men problemet är att vi sitter med ett lån på runt 3.000.000 kr. Går räntan upp slår det hårt mot vår privatekonomi. Går räntan upp till t ex 4 %, skulle vi plötsligt ha en boendekostnad på 12200 kr/månad, vilket är en ökning med 3500 kr/månad jämfört med om räntan låg på 2 % !!!
Med en boendekostnad på 8700 kr/månad ligger vi helt ok till om man ser till boendekostnadens del av våra inkomster. Däremot ser det inte alls så bra ut om man räknar med en boendekostnad på 12200 kr/månad då har vi en högre boendekostnader i relation till våra inkomster jämfört med genomsnittsfamiljen.
Detta har helt klart fått mig att tänka till, för att vi ska ha råd med boendet ifråga måste jag helt klart höjja min lön. Hade jag fått ut iallafall 5000 kr mer per månad hade saker och ting förändrats, det är jag helt klart värd!!
En sak är säker, med dagens extremt låga ränta är det lätt hänt att man räknar på rena glädjekalkyler och det är lätt att ta sig vatten över huvudet. För att avgöra om man har råd med en bostad räcker det naturligtvis inte att enbart titta på boendekostnadens del av den disponibla inkomsten. Man får dock en fingervisning och det är trots allt så att man ska ha råd med annat än bara att bo.
Edit: Lägenheten verka ha sålts för runt 5 Mkr. Nu har jag hört av en kompis att föreningen har haft problem med någonslags mögelsvamp, men att man har sanerat föreningen. Kostnaden ska ha varit betydande. Problemet ska nu vara löst, men tydligen kan problem med svamp komma tillbaka. Hoppas köparen gjorde sin undersökningsplikt och förhörde sig med styrelsen rörande bostadens historia och framtid. Något som slog mig var att den broschyr som delades ut inte innehöll någon årsredovisning, bara bilder och en säljande beskrivning av objektet.
Comments
2 Responses to “Boendeutgiftens andel av hushållens inkomster minskar”
Dina synpunkter betyder allt




Kom nu ihåg at 4% ränta er lågt, historiskt sätt, och sannolikt kommer räntan at väre högre enn 4% om några år.
Det er en stor risk med höge faste kostnader (stora bolån, exempelvis) ifall man mister jobbet eller blir långvarig sjuk.
Många har också så store bolån at de inte har annat sparande.
Helt riktigt. Även 4 % som jag använde i exemplet är även det en låg ränta och man bör i kalkylen ta hänsyn till en ännu högre ränta.