Ett nytt sätt att se på sin privatekonomi – Så blir du en vinnare
I denna artikelserie ska vi ifrågasätta delar av det vi har lärt oss om privatekonomi, genom att se på vår ekonomi på ett mer nyanserat sätt. Vi garanterar att du aldrig kommer att se på din privatekonomi på samma sätt igen. Vi börjar med att titta på det som utgör grunderna i en privatekonomi, intäkter, utgifter och slutligen skillnaden mellan dessa, resultatet.
Inkomster
Inkomster kan man få på flera sätt, de vanligaste är lön för arbete, bidrag i olika former, pension, ränta från bankkonto etc. Mer intressant blir det om man ser på sina inkomster och delar upp inkomsterna i aktiva- respektive passiva inkomster.
Aktiva inkomster
När vi tänker på inkomster är det nästan alltid aktiva inkomster vi menar. Aktiva inkomster är det vi får för våra insatser. Intäkterna är direkt kopplade mot i mångt och mycket dagliga insatser, t ex att du klarar dina studier, går till arbetet varje dag etc.
Höginkomsttagare har av naturliga skäl lättare att spara ihop pengar än de med lägre inkomster.
Passiva inkomster
Passiva inkomster är intäkter som du får utan att använda lika mycket tid och energi. Det beskrivs enklast genom ett exempel, säg att du skriver en bok, du kanske lägger ett år på att skriva denna bok, under denna tid har du inga aktiva inkomster, men om boken publiceras kan du tjäna pengar under många år framåt trots att du inte lägger mera tid och energi på boken. Pengarna kommer att rulla in helt oberoende av din insats, du tjänar pengar även om du ligger på stranden genom bokförsäljning, då den lånas på bibliotek etc.
Av detta exempel ser vi att passiva inkomster oftast uppstår genom man i början lägger mycket tid och engagemang. Efter den initiala insatsen krävs det inte lika mycket arbete, trots detta behöver inte intäkterna minska, det är det som gör passiva inkomster så intressanta. Nu är passiva inkomster aldrig helt passiva, men de kräver avsevärt mindre av dagliga insatser jämfört med aktiva inkomster.
Om du får välja mellan att tjäna 20 000 kronor via aktiva inkomster eller passiva inkomster varje månad vad skulle du välja?
Utgifter
Motsatsen till inkomster är utgifter. Utgifter kan man också dela in i två delar, vi har valt att kalla dem fasta utgifter respektive rörliga utgifter.
Fasta utgifter
Fasta utgifter är de pengar du betalar, ofta varje månad, utan att själv kunna bestämma om du vill ha dessa kostnader eller inte. Anledningen till att vi kallar dem fasta kostnader beror på att man i det korta perspektivet i mycket begränsad utsträckning kan styra över dem. De vanligaste fasta kostnaderna är kostnader för boende, bil, försäkringar, telefoni, el etc.
Rörliga utgifter
Passiva utgifter styr man i mycket högre utsträckning över själv. Man har större frihet när det gäller rörliga kostnader att välja vad man värderar just nu och hur mycket man är beredd att betala för en viss vara eller tjänst. Rörliga kostnader belastar din ekonomi direkt, kostnaden är inget som påverkar din framtida på samma sätt som de fasta kostnaderna. Rörliga kostnader är ett sätt att byta pengar mot de fördelar och upplevelser som man får av inköpet.
Resultatet
Skillnaden mellan de totala inkomsterna och de totala utgifterna visar hur mycket man har över eller hur mycket privatekonomin går back varje månad. Har man ett positivt kassaflöde, där inkomsterna är större än kostnaderna, så finns det möjlighet att spara eller investera dessa medel. Det säger sig själv att ju mera överskottet är varje månad desto bättre.
Det är lättare, iallafall på kortsikt, att påverka resultatet genom att minska utgifterna, jämfört med att öka inkomsterna. Familjer med låga inkomster är inte ensamma att uppleva att ekonomin kan vara ansträngd, det beror på att med höga inkomster följer ofta dyra levnadsvanor i form av t ex dyrare boende, kanske två bilar istället för en, dyrare matinköp, flera restaurangbesök, märkeskläder etc. Det betyder att i slutet av månaden är det inte ovanligt att även höginkomsttagare upplever att pengarna är slut. Ekonomin är så byggd att pengarna försvinner lika snabbt som de kommer in, vilket gör att familjer med höga inkomster inte nödvändigtvis upplever någon trygghet.
Kostsamma vanor kan mycket snabbt äta upp marginaler. Har man ingen förståelse för var pengarna tar vägen varje månad kan både fattig som rik få problem med att privatekonomin inte går ihop i slutet av månaden. Den stora skillnaden är att höginkomsttagare har lättare att hitta tillbaka till en sund ekonomi.
En stor bov i dramat är att många drar på sig stora fasta kostnader varje månad som de inte styr över, de bara finns där. Det betyder att stora delar av ens kostnader är återkommande, vilket leder till att en stor del av ens intäkter varje månad snabbt försvinner en ur händerna, vilket hindrar en från att nå en sund ekonomi.
I nästa avsnitt ska vi fördjupa diskussionen om vad som utmärker en sund privatekonomi.
Läs även andra bloggares åsikter om privatekonomi, ekonomi, hushållsbudget, familjeekonomi, passiva inkomster, sund ekonomi
Comments
Dina synpunkter betyder allt
Reklam
Blogroll
