Utlåning av pengar man inte har
Dagligen läser man om finanskrisen. Den verkliga orsaken till problemet talas det mycket lite om, jag kommer att belysa en viktig men också förbisedd orsak till finanskrisen. Med utgångspunkt i denna orsak blir det också lättare att förstå bakgrunden till lånekarusellen och prisrallyt på bostäder som vi har sett de senaste åren. Det är en omtumlande och skrämmande bild av dagens ekonomiska system som tornar upp sig.
Säg att du vill köpa ett hus, huset kostar 2 Mkr vad gör då då? Du går förmodligen till banken för att låna pengar. Bankerna lånar ut till 95 % av bostadens värde. Kravet på kontantinsats är 100 000 kr och resten, 1,9 Mkr lånar du till rörlig ränta.
Allt är frid och fröjjd, du skriver under och din namnteckning är bankens garanti för att du har åtagit dig att betala ränta och fullgöra din förpliktelser till banken. De pengar som banken lånar ut till dig, var kommer de ifrån? Har banken de pengar de lånar ut till låntagare liggande i sitt bankvalv?
Svaret är nej, de lånar ut pengar till dig som de inte har. Banken skapar nya pengar i systemet i samma stund som du skriver under låneansökan. Som bekant kommer den största delen av bankernas inkomster via räntenettot dvs skillnaden mellan intäktsränta för banken, t ex ränta på ett huslån och bankens finansieringskostnader dvs den ränta som banken betalar för att ta upp lån för att finansiera ditt bolån.
Det intressanta är att banken i hög grad är delaktig i att skapa pengar, de skapar pengar i samma takt som vi lånar och utlåningen blir en slags sedelpress. En förklaring till att detta är möjligt är att bankerna inte behöver ha reserver som motsvarar bankens åtaganden. Det som i dag styr storleken på bankernas utlåning är kapitaltäckningskravet. Med kapitaltäckning avses hur mycket kapital som skall täcka risker i bankverksamheten för att skydda insättare och det finansiella systemet mot finansiell instabilitet. Kravet på kapitaltäckning är 8 %, det finns dock inget likviditetskrav/kassakrav. Kravet på 8 % kan variera, på enskilda tillgångar då ett riskvägt värde används beroende på tillgångens värde. Den riskvägda faktorn för bostadslån (mot pantbrev) är 50 procent, det betyder att det faktiska kapitaltäckningskravet vid bostadsutlåning blir 4 procent. Har banken 1 krona i eget kapital kan banken alltså låna ut 25 kronor, pengar skapade ur ingenting. Deras säkerhet ligger i bästa fall i att de har låntagarens bostad som trygghet, en bostad som är är belånad upp till kanske 95 % i ett läge då bodtadspriserna var extremt upptrissade.
I sverige har bankerna inte enbart fokuserat på lämnade säkerheter utan man har i större utsträckning än amerikanska banker tittat på låntagarensbetalningsförmåga i kombination med kreditprövningar.
Bankerna måste naturligtvis inte enbart se till kapitalteckningsgraden, de måste ha god kontroll på sin likviditetshantering och verksamheten måste bära sig precis som vilket företag som helst. Finansinspektionen övervakar dessutom kontinuerligt bankerna för att se till att de har en stabil verksamhet.
För att finansiera långivningen som har skett i USA och för att sprida risken sålde bankerna sina fordringar vidare i form av obligationer till investerare världen över. Situationen i USA uppmärksammades på allvar våren 2007 när amerikanska bolåntagare fick svårt att betala räntor och amorteringar. Det resulterade i att folk som inte kunde betala sin lån valde att lämna sina hem till banken. Bostäder som var i det närmaste omöjliga att sälja, följden blev att banker och alla dem aktörer som köpt obligationer satt med värdelösa fordringar.
Finanskrisen visar på stora sårbarhet samtidigt eom en fungerande kreditmarknaden är en nödvändighet. I lånekarusellen har bankerna gladeligen lånat ut pengar som de inte har till människor som ivrigt påhejjats att låna ännu mera. Banker säljer vidare ditt lån och med detta som säkerhet har man kunnat låna ut ännu mera pengar och så har det rullat på. För bara ett och ett halv år predikades att priset på bostäder kunde öka, ju mera man lånar ut desto mera tjänar man. Nu har verkligheten hunnit ikapp oss, vi börjar se konsekvenserna av den frikostiga utlåningen. Den stora utlåningen i kombination med den låga kostnaden av kapital/räntan har trissat upp priset på bostäder.
Bakom den ohejdade långivningen ligger bankens jakt på marknadsandelar och enskilda egenintressen, frågan är om de hade kunnat undvikats, ekonomin är så extremt beroende av dessa ständiga injektioner av pengar. att minska tillgången på pengar och kapital skadar världsekonomin varför en restriktivhållning knappast heller uppmintras.
I Sverige har utlåningen trots allt varit mera sansad än i USA, bankerna har här haft en sundare inställning, mycket tack vare lärdomarna från 90 talets finanskris.
Några ord om valet av bild: Den kanske första spekulationsbubblan handlade om tulpaner och den kulminerade under 1630 talet då alla ville äga och spekulera i den sanslösa värdeökningen av tulipanlökar. Det rådde fullständig hysteri och människor både rika och fattiga kunde betala enorma summor för en sällsynt tulipanlök. En tulipanlök kunde kosta lika mycket som ett hus. Till slut sprack bubblan som den ju alltid gör förr eller senare. It kraschen och nu bolånekrisen visar upp med all tydlighet vad som sker när girigheten är större än förståndet. Tulpanbubblan ger en hint om att girighet och förstånd inte alltid går hand i hand. Samtidigt visar det att spekulation och vansinne inte är någon ny företelse.
Comments
2 Responses to “Utlåning av pengar man inte har”
Dina synpunkter betyder allt
Reklam
Blogroll
Mycket intressant läsning, nu lärde jag mig något nytt som jag helst inte hade trott var sant.
Högintressant med tanke på vad som händer i de baltiska staterna.
Bakerna har genom sin utlåning bidragit till situationen.
Man har säkerhet i fastigheter som rasar i värde och låntagarna får det allt svårare att klara av att betala lånen.