Värdepapper
Fördjupad information om värdepapper
Nedanstående information beskriver olika former av värdepapper, hur man handlar med dem, vilka risker de medför och andra närliggande frågor. Innan investering sker i värdepapper bör varje investerare noga sätta sig in i de villkor som gäller för affären och aktuella instrument.
1. Vad är ett värdepapper?
2. Grundläggande begrepp
3. Olika former av värdepapper
4. Hur handlar man med värdepapper?
5. Val av investering
6. Regelverk
7. Länkar
1. Vad är ett värdepapper
Värdepapper är ett omfattande begrepp som kan vara svårt att förklara på ett enkelt sätt. Ett likartat begrepp som ofta används i lagar och föreskrifter är ”finansiellt instrument”. I det här faktabladet använder vi dock ordet ”värdepapper” som ett genomgående begrepp.
En beskrivning av ”värdepapper” är att det är en ”fordran” eller en ”andelsrätt” som det går att handla med eller ”omsätta” på en marknad. Exempel på fordringar är bankkonton – som i praktiken utgör en fordran på banken – och obligationer – som visar att du har lånat ut pengar till ett företag eller staten. En ”andelsrätt” kan vara en aktie – du äger en del av företaget som gett ut aktien – eller en andel i en fond (se mer om detta i vårt faktablad om Fondsparande).
Terminer, depåbevis, warranter, aktieindexobligationer m.m. är ytterligare exempel på värdepapper. En närmare förklaring av dessa värdepapper finns i avsnitt tre i det här faktabladet.
För att ett värdepapper ska gå att handla med på en börs eller marknadsplats (som vi nedan genomgående tillsammans kallar för ”börs”) krävs att de är utformade efter vissa regler. Reglerna varierar från börs till börs. Information om hur handeln går till på den börs du tänker handla på kan du ofta få om du frågar din bank eller ditt värdepappersbolag – dessa kallas i dessa sammanhang ofta även för ”värdepappersinstitut” eller ”fondkommissionärer”. Värdepappersinstitut är den benämning som vi kommer att använda i detta faktablad.
2. Grundläggande begrepp
Aktie
En aktie är en andel i ett aktiebolag som innebär att du äger en del av bolaget. En aktie ger dig rätt att rösta i bolaget. Röstvärdet kan variera men det vanligaste är att varje aktie ger en röst på bolagsstämman. I vissa bolag kan dock en aktie exempelvis bara medföra 1/10 röst.
Avstämningsdag
En dag då ett aktiebolags samtliga aktier, och vem som äger dem, ställs samman. I exempelvis kallelser till bolagsstämma i aktiebolag står vilken dag som är avstämningsdag. Den som är ägare till aktien på denna dag är den som t.ex. får utdelning.
Betalkurs
Den kurs till vilken en värdepappersaffär har gjorts.
Depåbevis
Utländska aktier som förvaras i en depå för ägarnas räkning. Depåbeviset är din ”del” av denna depå.
Direktavkastning
Aktieutdelningen dividerat med aktiekursen.
Index
Ett index (som ofta startar från 100) visar utvecklingen för en marknad eller en produkt. Med hjälp av ett index kan du se hur t.ex. en fond eller en börs har utvecklats över tiden.
Kupong
Avkastning som betalas på obligationer. Jämför med utdelning på aktier.
Kurs
Samma sak som pris på ett värdepapper.
Köpkurs
Den kurs som en köpare är villig att betala för ett värdepapper.
Likvidbelopp
Det belopp som du ska betala eller erhålla för din värdepappersaffär.
Nollkupongsobligationer
En obligation som löper utan ränta, dvs. där kupongen eller räntan är noll procent. Avkastningen är här skillnaden mellan vad du köper och säljer obligationen för. Detta slags obligation emitteras till ett belopp som är lägre än det nominella beloppet.
Nätmäklare
Ett namn för de värdepappersinstitut som huvudsakligen tillhandahåller värdepapperstjänster via Internet. Observera att internettjänster finns hos de flesta värdepappersinstitut som erbjuder värdepapperstjänster.
Optioner
Ett avtal där den ena parten (innehavaren) har en rätt (men ingen skyldighet) och den andra parten (utfärdaren) har en skyldighet (således inte någon rätt) att köpa eller sälja ett värdepapper eller index till ett bestämt pris under en viss angiven period eller vid en bestämd framtida tidpunkt.
OTC
Är en förkortning av engelskans ”Over The Counter” som betyder över disk. Att ett värdepapper handlas OTC betyder att det inte handlas på en börs. Det är viktigt att kontrollera villkoren för OTC instrument eftersom villkoren ofta är skräddarsydda och detaljerade.
Private placement
Emission av värdepapper till en eller ett relativt fåtal mottagare. Private placements görs ofta i värdepapper som inte är föremål för handel på börs. Detta innebär ofta att värdepapperet har en låg likviditet och kan vara förenat med större risk än vanliga börsnoterade värdepapper.
Säljkurs
Den kurs en säljare är villig att sälja ett värdepapper för.
Termin
Ett bindande kontrakt att köpa eller sälja någonting till ett bestämt pris vid en bestämd framtida tidpunkt.
Utdelning
Avser oftast aktier, och är en avkastning som betalas till aktieägaren. Detta är aktieägarens del av bolagets årliga vinst.
Warrant
En option, oftast med lång löptid, som ställs ut av ett värdepappersinstitut.
3. Olika former av värdepapper
3.1 Räntebärande värdepapper
Ett räntebärande värdepapper är enkelt uttryckt ett skuldebrev som det går att handla med.
Räntebärande värdepapper brukar vanligen delas upp i korta värdepapper, med en löptid på max ett år, vilka ofta kallas penningmarknadsinstrument, respektive långa, med en löptid överstigande ett år, som ofta kallas långa obligationer.
Obligationer har ofta fast ränta, dvs. räntesatsen är densamma under obligationens hela löptid. Det innebär att om ränteläget förändras under obligationens löptid, så kommer obligationens pris (kurs) att förändras. En räntesänkning betyder att priset på obligationen höjs, medan en räntehöjning leder till att priset på obligationen sjunker.
Det finns obligationer som löper utan ränta, så kallade nollkupongsobligationer. De säljs ofta till en lägre kurs än det nominella (tryckta) belopp som formellt anges på obligationen, eftersom all avkastning samlas upp under löptiden och betalas ut när obligationen förfaller.
3.2 Aktier (riskkapital)
En aktie är en andel i ett aktiebolag och innebär att man är delägare i detta bolag. Det finns aktier som inte handlas på en marknad, men ofta handlas aktier på olika börser. Med aktiens värde avses då priset som gäller på börsen, dvs. vad någon är villig att betala för aktien.
En aktieägare är inte ansvarig för de skulder som bolaget tar upp. Därför kan en aktieägare inte förlora mer än sitt insatta kapital, dvs. aktien blir värdelös. Om bolaget går i konkurs kan visserligen aktieägarna få en viss utdelning i denna, men eftersom aktieägarna inte får utdelning förrän alla andra fordringsägare fått betalt, är detta inte särskilt troligt. Bland annat därför kallas aktiekapital ofta för riskkapital.
3.2.1 Emissioner
Ibland kan ett aktiebolag behöva ändra sin ”kapitalstruktur” eller enkelt uttryckt relationen mellan aktiekapitalet och lånat kapital. Det går att minska aktiekapitalet genom att bolaget återköper aktier genom erbjudanden till samtliga aktieägare eller köp på börsen. Ett bolag kan även ”inlösa” aktier som det har gett ut. Mer vanligt är dock att bolaget behöver nytt kapital för att t.ex. satsa på en ny produkt eller marknad eller för att köpa ett annat företag.
När ett aktiebolag ska genomföra en nyemission eller notera sina aktier på en börs ska normalt ett prospekt upprättas. Detta ska ge den som vill investera i bolagets aktier information nog att bedöma om man vill genomföra investeringen och ska i Sverige godkännas av Finansinspektionen. Det finns regler om vad prospekt ska innehålla, t.ex. en presentation av bolaget och dess ledning, årsredovisningar för ett antal år tillbaks i tiden och prognoser för bolagets framtida resultat. Vid en nyemission erbjuds bolagets nuvarande aktieägare att teckna ett antal nya aktier, normalt beroende av det antal aktier som du redan har i bolaget, till ett bestämt pris, emissionskursen. Denna kurs bestäms av bolaget och ligger ofta något under rådande börskurs. Som aktieägare i ett bolag som gör en nyemission får du teckningsrätter. Om du inte vill teckna nya aktier, kan du sälja teckningsrätterna så länge de gäller.
Ett aktiebolag kan också välja att öka sitt aktiekapital genom att föra över andra slag av eget kapital till aktiekapitalet, eller genom att skriva upp värdet av andra tillgångar. Detta kallas för fondemission. Här tillförs inte något nytt kapital till bolaget, utan detta är en ren bokföringstransaktion. Skälet till att bolaget gör en fondemission är normalt att man vill öka bolagets formella aktiekapital, vilket kan ha betydelse för bolagets kreditvärdighet. Som aktieägare i ett bolag som gör en fondemission får du fondaktiebevis. Även dessa går normalt att sälja. Ditt aktieinnehav i bolaget är värt lika mycket som tidigare, eftersom du å ena sidan har fått flera aktier men å andra sidan kursen på dessa normalt är lägre än tidigare.
Om du har en aktiedepå (se nedan under Förvar av värdepapper) är det normalt så att din värdepappersinstitut kommer att för din räkning delta i emissionerna, och i vissa fall även köpa in eventuella teckningsrätter/fondaktiebevis som saknas för att du ska kunna fullt ut delta i emissionerna. Det är viktigt att du kontrollerar vad som gäller hos ditt värdepappersinstitut. Om du inte vill delta måste du kanske själv anmäla detta.
3.2.2 Split
En split av aktier påminner om en fondemission, genom att en befintlig aktie delas upp i flera. Ditt aktieinnehav är fortfarande värt lika mycket som tidigare, eftersom du å ena sidan har fler aktier men å andra sidan kursen är lägre. Däremot har i detta fall bolagets aktiekapital inte ökats. Skälet till att bolaget utför en split är vanligen att man vill sänka börskursen till en lägre nivå.
Det kan även förekomma att aktiebolag gör en omvänd split. Detta innebär att bolagets aktieantal minskar. I detta fall ökar dock normalt kursen, så återigen förändras inte värdet på aktieägarens innehav.
3.3 Derivat
Att handla med derivat kräver mycket större kunskaper än att handla med ”vanliga” värdepapper som aktier, obligationer etc. Du bör inte överväga att investera i derivat om du inte känner dig övertygad om att du har tillräckliga kunskaper för att kunna avgöra vilket risktagande investeringen innebär.
Du måste också vara medveten om att värdet på ett derivat kan ändras mycket snabbare än på ”vanliga” värdepapper. Om du har investerat i ett derivat som kräver att du ställer säkerheter, t.ex. terminer, utfärdade optioner, förändras ditt säkerhetssaldo varje dag och du måste hela tiden vara beredd att skjuta till nya säkerheter om behov uppstår. Detta kräver att du dagligen bevakar din investering.
Handeln med derivat är huvudsakligen en handel med risker. Vissa personer vill ta en risk, vissa vill skydda sig för en risk. Man kan jämföra med ett försäkringsbolag, som tar på sig risker, t.ex. att ditt hus brinner ned, och dig som husägare, som vill försäkra dig mot de ekonomiska konsekvenserna av att huset brinner ned. För detta betalar du en premie till försäkringsbolaget (vare sig huset brinner eller inte), och försäkringsbolaget betalar dig pengar, om ditt hus skulle brinna ner. På värdepappersmarknaden är de vanligaste risk- eller försäkringsprodukterna – beroende på vilken sida av affären man står - optioner och terminer. Den underliggande produkten (ordet derivat kan förstås som ”härlett av någonting underliggande”) är ofta en aktie eller en obligation, men kan även vara andra värdepapper eller produkter.
Ska du handla med derivat, måste du underteckna särskilda avtal just för detta. Det räcker alltså inte med vad som krävs för ”vanlig” värdepappershandel. Ditt värdepappersinstitut måste också särskilt upplysa dig om riskerna med derivathandel.
Återigen, investerar du i derivat, gör helt klart för dig vilken risk du har handlat upp. Har du tagit risk eller gjort dig av med risk? Om du gjort dig av med risk, är din förlustrisk begränsad. Har du tagit på dig risk, kan i vissa fall din förlust bli bokstavligt talat obegränsad.
3.4 Konvertibler
En konvertibel är en mellanform mellan en aktie och en obligation. Som för nästan alla värdepapper är det fråga om ett bolag som vill låna pengar men som inte vill ta ett vanligt banklån. Den som placerar i en konvertibel får ett skuldebrev med en viss löptid och med en viss ränta. Det är i princip en obligation, som inte har någon säkerhet, men placeraren får också en rättighet att byta (konvertera) denna obligation mot aktier i bolaget till en bestämd aktiekurs under en bestämd tidsperiod.
3.5 Strukturerade produkter
Under senare år har ett stort antal sparprodukter presenterats, som innehåller två eller flera olika delar. De utfärdas ofta av värdepappersinstitut och kallas vanligen för strukturerade produkter. Strukturerade produkter är således en samlingsbenämning för olika produkter. När man generellt talar om strukturerade produkter menas oftast olika former av indexobligationer, varav den vanligaste formen är aktieindexobligationer.
3.5.1 Indexobligation
En indexobligation beskrivs ofta såsom bestående av en obligation och en option. En annan, mer korrekt, beskrivning är att indexobligationen är en obligation med variabel kupong. Kupongens storlek är beroende på utvecklingen av en annan tillgångs prisutveckling, ett exempel på en sådan tillgång kan vara aktier, aktieindex eller fonder. Indexobligationernas nominella belopp är fast och skall återbetalas vid löptidens utgång ”obligationsdelen”). På så vis har indexobligationen en begränsad förlustrisk jämfört med t.ex. aktier och investeringsfonder. Ersättningen som investeraren får på återbetalningsdagen (”kupongen”) beräknas utifrån utvecklingen i ett finansiellt index eller en korg av värdepapper. Indexet eller korgen kan bestå av aktier, obligationer, valutor eller andra tillgångar som handlas på de finansiella marknaderna. Indexobligationer kan ha olika benämningar som aktieindexobligationer, SPAX, aktieobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer, valutakorgsobligationer osv. beroende på vilket underliggande tillgångsslag som bestämmer obligationens avkastning. När man talar om indexobligationer så benämns dessa oftast också som kapitalgaranterade eller kapitalskyddade produkter. Med dessa begrepp avses att beskriva, som ovan nämnts, att oavsett om produktens avkastning, ”kupong”, utvecklas negativt så återbetalas det nominella beloppet, dvs. vanligtvis detsamma som investeringsbeloppet. Det som inte återbetalas är en eventuell erlagd överkurs.
3.5.2 Omvänd konvertibel
Andra former av strukturerade produkter är omvända konvertibler. En omvänd konvertibel är ett mellanting mellan en ränte- och en aktieplacering. Den omvända konvertibeln är knuten till en eller flera underliggande aktier eller index. Denna placering ger en ränta (fast, garanterad avkastning). Om de underliggande aktierna eller index utvecklas positivt återbetalas det placerade beloppet plus den fasta avkastningen. Om de underliggande aktierna eller index däremot skulle falla, finns det en risk att man i stället för det placerade beloppet får en eller fler aktier som ingår i den omvända konvertibeln.
3.5.3 Hävstångscertifikat
En annan form av strukturerad produkt är så kallade hävstångscertifikat, vilka ofta kallas enbart certifikat. Certifikatet fungerar som en option. Investeraren får möjlighet till en hög avkastning samtidigt som investeraren kan riskera att förlora hela investeringsbeloppet.
3.5.4 Många variationer
Det finns ett stort antal olika indexobligationer och andra strukturerade produkter, som kan vara knutna till olika index, t.ex. avseende Japan eller Östeuropa. Strukturerade produkter kan även ha sin avkastning knuten till en eller flera specifika aktier, råvaror eller annat. De kan även vara uppbyggda på olika sätt, t.ex. att det nominella beloppet (vanligtvis det investerade beloppet) återbetalas respektive inte återbetalas. Eftersom de ofta är skräddarsydda av det värdepappersinstitut som säljer dem är det viktigt att du sätter dig in i hur produkten fungerar innan du bestämmer dig för att investera. Indexobligationer och andra strukturerade produkter är ibland noterade på en börs. Handeln kan ibland vara beroende av att den som initialt säljer produkten ställer ut köp- eller säljkurser. Det innebär att risken kan vara större för att du inte kan sälja en strukturerad produkt än om du köper vissa andra värdepapper. Kom också ihåg att du har en motpartsrisk på den som gett ut obligationen i ”paketet” – det kan vara någon annan än det värdepappersinstitut som säljer produkten.
3.5.5 Fördelar och nackdelar
Fördelen med vissa strukturerade produkter är att de ofta ger investeraren tillbaka hela (eller åtminstone största delen) av sitt insatta kapital, dvs. det nominella beloppet, oberoende av utvecklingen på de aktier, den korg av aktier eller annat som optionen relaterar till. Avkastningsmomentet, dvs. kupongen, i sin tur gör det möjligt att delta i eventuell kursuppgång på den marknad som kupongen är knuten till. Men kom ihåg att priset för detta skydd respektive möjligheten att delta i en kursuppgång består i olika slags avgifter. Avgifterna kan vara såväl direkta, när du köper produkten, som indirekta. Exempelvis tar den som ställt ut optionen och den som ”byggt” produkten ut avgifter som är inbakade i priset.
4. Hur handlar man med värdepapper?
Om du vill köpa eller sälja värdepapper måste du kontakta ett värdepappersinstitut. Dessa är enligt lag skyldiga att bedriva värdepappersrörelsen på ett sunt sätt. Det innebär bl.a. att de ska ta in relevanta uppgifter om sina kunder och lämna dem väsentlig information, såsom information om riskerna i de tjänster och finansiella instrument som de säljer. Om en anställd på ett värdepappersinstitut lämnar personliga råd, ska det fråga om dina ekonomiska förhållanden och dokumentera det råd som det lämnat dig. Om du vill kontrollera att rådgivaren är licensierad, kan du kontrollera detta på Swedsec AB:s hemsida. Men kom ihåg att till slut är det alltid du själv som fattar det slutliga beslutet om att göra eller inte göra affären!
När du tänker handla med värdepapper måste du ange vad och hur mycket du vill köpa eller sälja (t. ex vilket bolag du vill köpa aktier i och hur många). Du kan ange det högsta pris du vill betala för aktien, något som kallas för att limitera ordern, eller endast ange att du vill köpa till marknadspris, vilket innebär att din order bör utföras så snart som möjligt till det pris som gäller när ordern utförs. Du ska också ange vilket vp-konto eller vilken depå du har (se avsnittet om Förvar av värdepapper), så att värdepappersinstitutet vet vart dina inköpta värdepapper ska levereras eller var de värdepapper som du ska sälja finns. Du ska också ange vilket bankkonto eller vilken depå som ska användas för att betala ditt köp eller få insatt det belopp du säljer för.
Din order kan också innehålla uppgifter om hur länge den ska gälla. Normalt gäller en order endast den dag som den läggs, men olika värdepappersinstitut kan ha olika regler för detta. Hör därför efter med ditt värdepappersinstitut om vad som gäller hos denne.
När en affär genomförs beror huvudsakligen på hur pass likvid marknaden är (se nedan under kapitlet Likviditet) för det värdepapper som du vill sälja eller köpa, hur stor ordern är (om du har ett litet antal aktier kommer värdepappersinstitutet i vissa fall att vänta och samla ihop ett antal mindre order för att få ihop en lämplig post som går att omsätta på marknaden) liksom om du har gett några specifika instruktioner, exempelvis om lägsta eller högsta pris.
När man handlar med värdepapper, sker det i de allra flesta fall på en marknad. Det är visserligen möjligt att handla värdepapper direkt mellan privatpersoner, men vi bortser här från detta. Men en marknad avses vanligen en börs (t.ex. Stockholmsbörsen, Nordic Growth Market NGM), en auktoriserad marknadsplats (Aktietorget), men det finns även andra exempel. Se nedan för länkar till ett antal olika marknadsplatser. Banker och värdepappersbolag kan också i vissa fall organisera handel i värdepapper.
Det kan som nämnts ovan finnas viktiga skillnader mellan värdepapper som handlas på olika marknader. För värdepapper noterade på börser finns det många krav som ska uppfyllas, t.ex. att det ska finnas en historik för verksamheten i det avsedda bolaget, en kompetent styrelse, en viss ägarspridning, krav på att bolaget ska lämna viss information om resultat, byten av VD eller styrelseledamöter, liksom andra händelser som kan påverka aktiekursen.
Att bolagen uppfyller kraven granskas vid noteringstillfället men även löpande av börsen. Många börsbolag är också föremål för analyser av värdepappersinstitut och media. Det är tyvärr dock inte så enkelt att alla bolag som handlas på börs uppfyller samma krav. Ibland kan det finnas olika s.k. listor på en börs, med olika krav. Det är vidare till sist det enskilda noterade bolagets ansvar att tillse att den lämnade informationen är korrekt och kommer i rätt tid. I praktiken kan detta innebära att om du väljer att handla ett värdepapper på en marknad där det finns lägre krav på t.ex. informationsspridning från bolaget, kan det innebära att du tar en större risk, både avseende själva bolaget och avseende handeln. Handeln kan på grund av bl.a. mindre likviditet få större kurssvängningar. Kom ihåg att samtidigt som ett nystartat bolag, som inte har någon historik att visa upp men som du tycker har en bra affärsidé kan bli en stor kursvinnare om några år, så kan det om allt går illa sluta i konkurs. Fundera därför noga igenom vilka bolag du anförtror dina pengar.
Det är alltid värdepappersinstitutet som utför affären. Även om det kan se ut som om att man via Internet handlar själv, är det ändå värdepappersinstitutet som är ansvarigt för att affären utförs på ett korrekt sätt på marknadsplatsen.
4.1 Avräkningsnota
När värdepappersinstitutet har utfört din order sänds en avräkningsnota till dig. På den finns bl.a. uppgifter om:
* vad som köpts/sålts,
* till vilket pris,
* vilken dag affären gjorts,
* vilket courtage (se avsnittet om Avgift vid handel med värdepapper) som tagits ut,
* vilket belopp du ska betala eller få,
* likviddag (den dag du ska betala eller får disponera värdepapperen).
Likviddagen är normalt inte samma dag som den dag du köper eller säljer ett värdepapper. För aktier är likviddagen oftast tre dagar efter den dag då själva affären görs på börsen. Antalet dagar kan dock variera, i synnerhet om det är fråga om utländska aktier.
Det är viktigt att du tar reda på när du behöver ha pengar på ditt konto eller din depå för att betala köpta värdepapper, om du inte redan har tillräckligt med pengar innestående då du gör affären, eller får in pengar på ditt konto eller depå när du säljer värdepapper, om du behöver pengarna en viss dag exempelvis för att göra en betalning.
På avräkningsnotan ska värdepappersinstitutet också ange om det utfört ordern i kommission eller egen (fast) räkning. Kommission innebär att värdepappersinstitutet i eget namn, men på kundens uppdrag, utfört affären på börsen. I detta fall kan affären också ha gjorts inbördes, dvs. med en annan kund hos institutet. Har affären gjorts i egen räkning, har den utförts mot värdepappersinstitutets eget lager av värdepapper.
När du får din avräkningsnota är det viktigt att du kontrollerar att allt blivit riktigt utfört, så att du ex vis har fått det pris och det antal aktier som du blivit informerad om eller har gett order om. Är något fel måste du meddela värdepappersinstitutet detta omgående och begära rättelse (reklamera). Om du inte gör det kan du förlora din rätt att klaga över eventuella misstag eller felaktiga affärer.
Skulle din avräkningsnota inte komma inom några få dagar ska du kontakta ditt värdepappersinstitut och be att få en ny.
4.2 Avgift vid handel med värdepapper
Vid värdepappershandel tar värdepappersinstituten ut en avgift för utförandet av köp- eller säljorder. Det innebär t.ex. att de tar emot kundordern, genomför ett köp eller en försäljning på börsen, ser till att pengarna levereras till säljarens konto och att värdepapperen bokförs på köparens vp-konto eller depå. Denna avgift kallas vanligen courtage.
Courtage utgår som en viss andel (normalt några tiondels procent) av det belopp som din order är på. För mindre poster finns ibland ett minimicourtage, som är ett fast belopp i kronor. Om ordern avser utländska värdepapper, kan courtaget vara avsevärt högre. Detta kan exempelvis bero på att ditt svenska värdepappersinstitut måste vända sig till en mäklare i utlandet. Eftersom alla parter tar ut en avgift kan den totala kostnaden bli högre än vid en svensk affär.
Det finns inga regler om hur högt courtaget får vara, utan fri konkurrens råder. Det är därför en god idé att innan du handlar i värdepapper jämföra courtagen hos olika värdepappersinstitut. Tänk även på eventuella andra kostnader som kan tillkomma. Det kan exempelvis hos vissa värdepappersinstitut tillkomma en depåavgift. Se mer om detta nedan.
4.3 Förvar av inköpta värdepapper
Värdepapper är numera oftast inte längre fysiska värdepapper (som du kan få ut i handen), utan är ersatta av en notering på ett konto (ungefär som dina pengar är noterade på ett bankkonto).
4.3.1 Svenska aktier
De två huvudsakliga möjligheterna att förvara aktier är på ett värdepapperskonto (även kallat VP-konto) som är ett konto hos VPC AB eller i en depå hos ett värdepappersinstitut. I princip fungerar alternativen likartat. Du får t.ex. uppgift om vilka värdepapper som köpts eller sålts, vilka innehav som du har, om några värdepapper lagts in eller tagits ut från kontot eller depån.
Ett vp-konto är kostnadsfritt. Vill man ha ytterligare vp-konton utgår en mindre avgift. En depå kan vara kostnadsfri, men kan också innebära en kostnad. Observera dock att en depåtjänst kan innebära att du också får andra tjänster från ditt värdepappersinstitut, som t.ex. aktieanalyser, förvaltningstjänster. Ofta erbjuds du att få en kreditmöjlighet ansluten till din depå, vilket ger dig en möjlighet att belåna dina värdepapper. En depå ger dig också möjlighet att t.ex. handla med derivat, utländska värdepapper, få deklarationsunderlag. För att öppna en depå måste du teckna ett depåavtal. Läs igenom detta noggrant, eftersom det reglerar många av de praktiska detaljerna i din värdepappershandel.
4.3.2 Svenska obligationer
Ovanstående gäller också för innehav av obligationer. Sedan 1996 är även premieobligationer kontobaserade.
4.3.3 Utländska aktier och obligationer.
Har du köpt utländska värdepapper måste du normalt ha dem i en depå hos ditt värdepappersinstitut. Denna har då normalt i sin tur direkt eller indirekt depå hos ett utländsk värdepappersinstitut.
4.4 Belåning av värdepapper
Om du har en depåkredit kan du köpa värdepapper direkt, utan att uttryckligen be att få låna pengar. Denna kredit fungerar alltså ungefär som en kredit på ditt bankkonto. Säkerheten för krediten är innehavet i depån. Kom här ihåg att om säkerheten utgörs av värdepapper så kan dessa normalt inte belånas upp till fulla marknadsvärdet, utan bara upp till en viss andel. Det är därför viktigt att du själv kontrollerar om du köper dina värdepapper med egna eller med lånade pengar, samt att du har pengar nog för att betala de värdepapper du köper.
Har du lånat pengar för att köpa aktier, och dessa minskar i värde, blir aktierna mindre värda som säkerhet. Du är skyldig att själv kontrollera att det inte uppstår en brist på säkerheter i din depå. Om du inte omedelbart (och ”omedelbart” betyder just detta!) skjuter till mera pengar, har värdepappersinstitutet rätt att sälja dina aktier utan att fråga dig om lov.
En del värdepappersinstitut kontaktar dig om du skulle bli överbelånad, dvs. ditt lån överstiger belåningsvärdet på dina värdepapper, men de är inte skyldiga att göra det. Skulle du inte vara nåbar innebär detta inte att värdepappersinstitutet avstår från att sälja dina värdepapper.
5. Val av investering
5.1 Sparande/investering
Ordet sparande och investering används ibland synonymt. I en mening är detta korrekt, båda två är motsatser till konsumtion, dvs. istället för att förbruka din resurs nu, sparar/investerar du dem för att använda dem till något annat vid ett senare tillfälle.
En förutsättning, mer eller mindre uttalad, för sparande/investering är att du vill ha tillbaka de pengar du investerade med en viss avkastning (ränta, ärdestegring) på investeringen. Det är dock inte alltid helt säkert att det blir så. Detta är en risk du måste ta vid handel med värdepapper.
Begreppet ränta – ofta uttryckt i procent - är vanligen förknippad med investeringar i räntebärande placeringar (obligationer, bankkonto). Räntan kan vara fast (den ändras inte) eller rörlig (den förändras under placeringens löptid).
Begreppet värdestegring – uttrycks också ofta i procent – används vanligen i samband med aktier eller aktierelaterade tillgångar och innebär att priset på tillgången stiger under den tid du innehar den. Man får dock inte glömma bort att priset på tillgången också kan sjunka, och att du då inte får tillbaka de pengar du investerade i tillgången.
När du gör en investering är det också viktigt att du funderar över vilka möjligheter du har att sälja din investering (vilken likviditet den har). Se nedan under avsnittet om likviditet.
5.2 Risk och riskspridning
5.2.1 Vad är risk?
En vanlig definition av risk är ”sannolikheten för ett icke önskat utfall”.
I samband med investeringar är det oftast två risker som du är mest intresserad av:
1. Risken att du inte får tillbaka hela det kapital du investerat
2. Risken att du inte får den avkastning du önskat/planerat/blivit utlovad.
Fördjupad information om värdepapper
Längst ned på denna sida hittar du även ett Faktablad om värdepapper och den fördjupade informationen i Pdf-format.
Nedanstående information beskriver olika former av värdepapper, hur man handlar med dem, vilka risker de medför och andra närliggande frågor. Innan investering sker i värdepapper bör varje investerare noga sätta sig in i de villkor som gäller för affären och aktuella instrument.
1. Vad är ett värdepapper?
2. Grundläggande begrepp
3. Olika former av värdepapper
4. Hur handlar man med värdepapper?
5. Val av investering
6. Regelverk
7. Länkar
Finansinspektionen
(På denna sida finns även länkar till utländska tillsynsmyndigheter)
Stockholmsbörsen
Nordic Growth Market
VPC
Svenska Fondhandlareföreningen
Swedsec AB
Källa: Konsumenternas Bank & Finansbyrå
Reklam
Blogroll
