Hur mycket är din fritid värd?

Jag har funderat på om och isåfall vad man ska värdera sin fritid till. En kompis är bestämd i sin uppfattning. Om han ska göra något på sin fritid som han inte gillar och det inte är ett absolut måste, sätter han ett värde på sin fritid till 200 kr/timme. Han funderade över att sälja en del prylar som han hade och lägga ut det på nätet till försäljning. Han insåg efter ett tag att om dessa prylar skulle säljas till olika personer och om han var tvungen att gå till posten med paketen skulle tidsåtgången vara så stor att det inte var värt besväret. Efter att ha vägt in för och nackdelar beslutade han sig för att skänka bort allt, det var billigast så.

Själv är jag inte lika drastisk, men helt klart värderar jag min tid. Om man nu värderar sin tid, vad är den värd? Vare sig man ville eller inte sätter marknaden ett värde på din tid, dela din månadslön med 165 timmar, där 165 timmar är en schablon för arbetade timmarna en månad, då ser du vad marknaden värderar din tid till….

Antag: 25000 brutto/månad/165= 151,5 kr/h
Efter skatt: Räknar med 32 % i kommunalskatt= 103 kr/h

Din tid är alltså värd 103 kr/h, 1 minut är värd ca 1,70 kr…

I företagsvärden, inte minst inom tjänstesektorn fäster man stor vikt vid tid och beläggningsgrad, dvs hur stor andel av den anställdes tid som man kan fakturera sina kunder. Skillnaden mellan att kunna fakturera t ex 60 % jämfört med 80 % är enorm. Om nu det är viktigt för att inte säga avgörande inom tjänstesektorn att ha koll på och styra mot att omvandla tid till pengar, kan man inte dra lärdom av detta även i det privata? Nu menar jag inte att man ska driva det in absurdum, snarare att man ger det en tanke.

Det svenska skattetrycket slår hårt, en sparad krona är faktiskt mer värd en en intjänad krona. Ser man det ur ett filosofiskt perspektiv kan man faktsikt hävda att staten själ det enda vi har från oss, nämligen vår tid, eftersom de får oss att jobba ännu mer om vi vill ha mera kvar i plånboken med en given lön.

Om man jobbar byter man bort en del av sin tid i utbyte mot pengar. Om tid nu är det enda vi har, då är det rimligt att man vill ha en så stor ersättning för sin tid som möjligt. Man kan även vända på resonemanget, om pengarna är det som är givet, man har svårt att få en högre lön, hur ska man då få mera tid?
Det svar jag spontant kommer på är att när man hushåller med sina resurser, genom att vara en informerad konsument och handskas så effektivt som möjligt med sina pengar borde det även förhindra att man inte blir en tidsslav för konsumtionen. Man kanske rent av kan gå ner i arbetstid om man helt enkelt är ekonomisk. Den sunda privatekonomi man skaffar sig borde i förlängningen leda till att det blir lättare att få både jobb och fritid att gå ihop.

Vem vet kanske kan sparapengar.nu och familjeekonomi.se var en hjälp på vägen.

I samband med detta startar vi en ny undersökning, se förstasidan längst ner till höger.

Läs även andra bloggares åsikter om tid är pengar, hur värdera fritid, privatekonomi